Hur hamnade vi här?
Vi bodde tidigare i en lägenhet på andra sidan stan men började känna att vi båda ville flytta till hus. Är man uppvuxen i hus är det svårt att inte sakna allt det där... trädgården, garaget, friheten att bara kunna gå ut och sätta sig i solen och känna gräset mellan tårna och slippa tänka på allt man ska ha med sig ut på sin picknick i parken. Man går bara in och hämtar det man saknar.....
Vi tittade på hus efter hus, i alla möjliga delar av storstockholm. Inget vi hittade kändes bra. Vi började så småningom inse att bara ett nybyggt hus skulle ge valuta för pengarna. Så vi gick på Husexpo och drömde oss bort bland "öppna planlösningar" och "högt i tak". Då kom nästa insikt. Vi kommer inte att bli nöjda med ett vanligt kataloghus, de vi skulle bli nöjda med var dyra! Dessutom hade man ju hört många skräckexempel på husbyggen som inte alls gått så som beställaren trott. Dålig samordning mellan entreprenörer, fel golvlutning i badrummet, bortglömda avloppsrör så allt bara åker ner under huset (mmmm....), fula skarvar här och där, och priser som bara blir högre och högre beroende på ditten och datten. Nej, vi vill vara vår egen entreprenör, vi kan själva!
Så hittade vi ett hus, en sommarstuga, i ett område där våra vänner dessutom just köpt sig ett hus.
- Ja, vi tar chansen, vi bjuder på detta "skruttiga skjul" till sommarstuga! Här kan vi bygga vårt drömhus!
- Men hallå, hur ska det gå, med ett barn i magen och allt? Ni kommer ju inte orka med det ju! Jaha, det blir separation inom ett par år, sånt har man ju hört om....
- Vi kan ju bo i stugan, medans vi bygger bredvid, det blir kanon! Inget resande till "smutsig arbetsplats i gyttja". Gyttjan är hemma, jättebra!
- Men ni kan ju inget om husbygge! Ni är väl inga snickare!
- Nej men vi är en ekonom och en datatekniker! Vi kan räkna och använda dator och internet!
- Vaddå, hur ska ni kunna veta allt man måste veta för att bygga ett hus?
- Det man inte känner sig säker på, får man väl ta reda på, så att man känner sig säker!
Ungefär så lät det. Vi måste dock påpeka att vi även fått många positiva tillrop och det har inte alls bara varit negativt, även om det kändes lite så i början. Vi känner oss nu mycket stöttade av våra familjer och vänner.
När man inte bygger hus kan man prova fula gamla glasögon......
Sen måste jag (S) erkänna att även jag har haft (och har) mina upp- och nergångar då det gäller inställningen till hela det här projektet. Det är inte sällan jag har tänkt tankar som: "Hjälp, vi är inte kloka, vad har vi gett oss in på. Det kan bara sluta i katastrof!" Eller "Nej, vad jag ångrar detta, hellre ett fult hus att renovera och laga hela livet - men som man får plats i NU, än denna vedervärdiga sommarstuga som vi ska tvingas trängas i, i minst ett par år till. " Men sen blir jag glad igen, när ett delmål är nått, eller när jag står där i bygget och tänker hur vi ska möblera i vårt härliga vardagsrum, med det höga taket. Dessutom får vi ett väldigt bra hus ur energisparsynpunkt och det gillar jag. Vi har försökt tänka mycket på att behålla och återvinna all värme som alstras i huset. Härligt. Fram för miljövänligt tänkande på alla plan, det är det jag brinner för!
Ja, så nu är vi här, exakt ett år efter att grunden gjöts och vi har inte ens nåt tak....men snart så. Det gäller att kämpa på och inte tappa modet, det är lika viktigt som det praktiska byggandet!
/S
